Καϊνάν, Καϊνάμ
Engelsk Cainan
I NT 2 gange i Nestle 1904
Abbott-Smith: A Manual Greek Lexicon of the New Testament
Καινάμ (T, Καϊ-; Rec. Καϊνάν), ό, indecl. (Heb. קֵינָן),
Cainam, Cainan;
1. son of Enos (1 Mos 5,9): Luk 3,37.
2. Son of Arphaxad (1 Mos 10,24 (LXX): Luk 3,36,†
Forekomster pr. bog
Kilder: G. Abbott-Smith, A Manual Greek Lexicon of the New Testament (1922), public domain. Kort dansk betydning: Brugbibelens bearbejdning af Strong's ordliste. Forekomster: Nestle 1904.